Myror i brallan

När ett par favoritjeans är på väg att gå sönder, vad är väl då bättre än att laga dom? Här har jag använt mig av boro och sashiko. Det är japanska begrepp som betyder ungefär ”trasa” respektive ”små stygn”.

Varken traslappar eller dessa små stygn är ju något nytt i Sverige eller för den delen runt om i världen, men med de japanska uttrycken har det här sättet att laga kläder på fått nästan lite kultstatus och till och med införlivats i modeindustrin. Själv kommer jag aldrig köpa kläder som slitits ut och lagats innan de ens varit använda eftersom det motverkar syftet med den ursprungliga principen som jag tycker är så viktig, nämligen att ta vara på och använda materialen tills de helt enkelt inte håller ihop längre.

Sliten jackärm

Min syster har en favoritjacka i denim som började bli sliten i ärmsluten så hon undrade om jag kunde göra något åt det. Hon gav mig fria händer.

  • Jag började med att sy fast bitar av ganska tunn denim som räckte en liten bit utanför sprunden på båda sidor och på båda ärmarna.
  • När dessa väl var på plats broderade jag med sashiko för att få lite textur. (Sashiko betyder ”små stygn” på japanska.)
  • Därefter vek jag tyget över de slitna kanterna och sydde fast det för hand på insidan och nu användes den extra längden på bitarna till invik vid manschetternas slut vid sprunden i ärmarna.

Jag hoppas och tror att min syster blev nöjd med att hon nu kan slita på jackan i ett antal år till.

Trotjänare fick nytt hem hos mig

Jag har köpt de flesta av mina möbler på second hand. Det gäller även för den här gamla kontorsstolen som jag direkt förälskade mig i när jag fick syn på den. Sitsen var rejält sliten och ofräsch, men min svåger som är händig och har diverse attiraljer för att klä om möbler hjälpte mig och på så sätt slapp jag leta material i affärerna.

Till yttertyg sydde jag ihop jeansbitar som blivit över vid större projekt. Jag sparar alla bitar utom de allra minsta när jag syr något. Jag slänger ner dem i en kasse och vid mindre projekt plockar jag sedan i den kassen i första hand istället för att klippa sönder större bitar.

När jag sytt ihop ett tygstycke som var tillräckligt stort till sitsen så gjorde jag enkla sashikobroderier i vissa av rutorna. Jag använde vanligt DMC broderigarn.

Ett stort tack till min svåger Ola som hjälpte mig med underarbetet! Sitsen var nämligen så dålig att vi fick byta ut materialet ända in till träskivan som utgör sitsens stomme.